Helikopterperspektiv i speedad vardag

Lämnade ett soligt Stockholm i tisdags eftermiddag för en tur till Borås. Inser mer och mer för varje gång jag är i min hemstad att det faktiskt ligger lite sanning i ryktet om nederbörd... Tur att jag har sådana solstrålar till vänner som lyser upp tillvaron i Borran.

Speedad som alltid och med optimism över vad man ska hinna med, körde jag ett boxpass på jobbet innan avresan i tisdags kväll. Kanske inte det bästa genom tiderna, men oj vad lyxigt att kunna träna på jobbet. Idag blir det ev cirkelträning på lunchen.

Mycket av min tid nu upptas av att sätta mig in i mitt nya arbete. Även om jag har arbetat länge inom företaget har jag tidigare inte behövt ha ett helikopterperspektiv som jag nu känner är nödvändigt för att kunna ta rätt beslut och arbeta så effektivt som möjligt med mina nya utmaningar. Har suttit på många möten det senaste. Ibland undrar jag om det är rätt person på rätt plats, för det är ganska ofta jag knappt förstår vad mina kollegor pratar om. Förmodligen är det så i början när man ha tagit ett stort kliv från tidigare uppgifter. Det är med skräckblandad förtjusning som jag blickar framåt, men mest med förtjusning. Tur är väl det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0